Verklighetens folk

Hört från en av deltagarna i Top model 13 på Tv3 där alla tävlande är 1,73 eller kortare:

Real people are like.....short.

Äntligen upprättelse.

Lyxliv på Östermalm

I senaste Fokus citeras Arne Weise angående köpcentret Fältöversten på Östermalm:

Det är lyxigt och dyrt. Det gillar jag.

Nu får jag erkänna att det var två år sedan jag bodde vid Fältöversten. Men då bestod affärsutbudet av Lindex. Indiska. Åhléns hem. MQ. Sister och Brothers. Kanske inte vad jag skulle definiera som de mest exklusiva butikerna. Nu har Arne rätt i att köttdisken i Sabis vet hur man prissätter, men i övrigt känns det på något sätt lite torftigt att Arne Weise betraktar Sveriges absolut vanligaste kedjor som lyx. Fast samtidigt skönt att se att han är opåverkad av framgången. Undrar vad han tycker om NK?

Det är jobbigt att tänka i flera led

Jag fyllde i en enkätundersökning på en webbsida, jag tror att jag kom in på den via sf.se. Det var en typisk kartläggning av konsumentvanor, där man bland annat skulle svara på vad man planerade att köpa inom tre månader. Ni vet typiskt, vitvaror, resor, musik etc. Ett av alternativen var matvaror. Och ett av alternativen var "inget av ovanstående". Eehm. Man kunde alltså på allvar svara att man inte planerade att köpa några matvaror under de närmaste tre månaderna.

Jag undrar hur den som konstruerade enkäten tänkte. "Hmm, det kanske finns någon som svarar på enkäten som är helt självförsörjande på livsmedel, det är bäst att vi tar med det alternativet".

But why?

Enligt en artikeln i Aftonbladet öppnar Benny Andersson för ett återförenande av ABBA. Nog för att A-bladet inte är den mest pålitliga källan till information, men i alla fall. Förstår inte karln att anledningen till att han fortsätter att tjäna så mycket pengar på ABBA är att vi slipper se en tafflig återförening med röster som för länge sedan borde ha tystnat?

Och inte behöver han pengarna heller. Obegripligt är ordet.

Uppdaterat:: Och det var kanske bara ett skämt enligt en annan artikel i Aftonbladet. Fast även den artikeln är något oklar. Obegripligt var ordet.

Laga pölsa kan du i alla fall

I trailern till veckans Babel samtalar Daniel Sjölin med författaren Torgny Lindgren:

Daniel frågar: Du har ju skrivit i 45 år, vad skulle du säga att du har lärt dig?

Torgny svarar: Jag har inte lärt mig någonting, än.

Men se Torgny, där ljög du. För om det är någonting som du faktiskt måste har lärt dig, så är det att laga pölsa. I boken Pölsan beskriver Torgny Lindgren processen med att laga olika varianter på specialiteten från norr så vällustigt att vegetarianen M "visserligen har varit vegetarian i 15 år, men det vattnade sig i munnen på mig när jag läste beskrivningarna".

Och i en intervju i Aftonbladet innan Pölsan publicerades bekräftar han:

Min nästa bok ska handla om pölsa. Det är dags att göra upp räkningen med denna maträtt. Folk vet ju inte hur man gör. Det finns tusen olika recept – en burträskare gör si och en Norsjöbo gör så. Och så har vi dessa falska pölsfabrikanter som bedriver ett slags kätteri. Jag ska via en roman söka mig fram till den slutgiltiga pölsan. Vänta och se!

Och det lyckas han med. Men inte bara det. Pölsan är en fin beskrivning av ett Sverige som i alla fall jag inte besöker särskilt ofta, eller kanske ett Sverige från en svunnen tid. Dessutom är det en fin skildring av en person som blir yngre och yngre på sin ålderdom. Allt beskrivet med en sorts torr, men ändå absurd humor, som också präglar intervjun i Aftonbladet. Läs den förresten och fortsätt med Pölsan av bara farten. För Torgny Lindgren kan mer än bara pölsa, han kan skriva böcker också.

Löpning löser alla problem

Nog för att jag gillar att springa, och tänker återuppta det så snart min nuvarande förkylning är över. Men inte visste jag att det är universalmedel mot allt. Enligt Expressen kommer jag att bli mer kreativ på jobbet, få ett bättre sexliv och - inte minst – få ny luft i lungorna (!). Det kanske är värt att investera i ett par nya löparskor trots allt.

Läs artikeln om 12 skäl för att springa i Expressen.

And the Oscar goes to

..Precious som bästa film, Meryl Streep (Julie & Julia) för bästa kvinnliga huvudroll, Jeff Bridges (Crazy Heart) för bästa manliga huvudroll och Kathryn Bigelow (The Hurt Locker) för bästa regi.

Det verkar som om det allmänna tipset för bästa film är Irakkrigsfilmen The Hurt Locker, men jag tror inte riktigt att det räcker ända fram. Orkar inte kolla just nu, men krigsfilmer brukar inte vinna, i alla fall inte så länge kriget pågår. The Deer Hunter fick en Oscar, men det var fyra år efter att Vietnamkriget slutade. Däremot hoppas jag verkligen att Kathryn Bigelow får en Oscar för bästa regi, eftersom en kvinna aldrig har vunnit i den kategorin. Och det är 2010. Då kanske alla slutar prata om henne som James Camerons exfru (de var för övrigt gifta i knappt två år).

Meryl Streep har varit nominerad hur många gånger som helst, men hon har faktiskt bara vunnit tre gånger, varav två gånger för bästa biroll. Så nu är det dags för Meryl. Och ännu mer dags är det för Jeff Bridges, som aldrig har vunnit en Oscar, trots fyra nomineringar. Jag älskar Jeff Bridges eftersom han alltid är lika bra i totalt skilda roller, precis som Johan Sverin skrev i sin intervju med honom i Svd i veckan. Dessutom har Jeff Bridges skådisvärldens finaste webbsida.

Men med Oscarsgalan vet man aldrig hur det går. 1991 vann t.ex. Dansar med vargar. Finns det någon idag som ens tycker att det är en särskilt bra film? Det enda som är helt säkert i år är att Avatar kommer att vinna en Oscar för Best visual effects. Man borde inte ens kunna satsa pengar på den kategorin. Tyvärr har jag inte sett särskilt många av filmerna som är nominerade, nästan bara Avatar. Den får gärna vinna några Oscar, bara det inte blir bästa manus. Och varför tippar jag Precious som bästa film? Ingen aning egentligen förutom att trailern har fått mig att vilja gråta. Det betyder Oscarmaterial.

Uppdaterat: Okej, så jag hade fel. The Hurt Locker vann, och Sandra Bullock (!) fick pris som bästa kvinnliga huvudroll för The Blind Side. Jag gillar visserligen Sandra, men inte är hon någon Meryl inte. Jeff Bridges vann i alla fall, liksom Kathryn Bigelow för bästa regi. Och det på Internationella kvinnodagen och allting! Så det är nog ändå en dag att glädjas på. Nu måste jag bara se alla filmerna också.