Ungmoderaterna från 80-talet är tillbaka

När jag växte upp på 80-talet sprang det massor med lillgamla ungmoderater överallt. För att dölja att de var lillgamla hade de fester där de bjöd folk på sprit, mot att man tecknade ett medlemskap i MUF. Du kan säkert se dem framför dig, välkammade, oftast blonda killar i skjorta och glasögon. Många var ju väldigt duktiga, men de hade ett fruktansvärt irriterande lillgammalt sätt att tala som gjorde att man antingen ville slå dem eller bara springa därifrån.

Jag har inte träffat på några sådana på mycket länge, inte förrän idag när Eva tipsade mig om att Anton Abele kandiderar till riksdagen. Alla vet väl vem Anton är, han startade en facebookgrupp om att stoppa gatuvåldet och fick MTV-pris. Nu ska han kandidera för moderaterna i riksdagen och spelar därför in filmer på You tube.

Och tänk, den lillgamla moderaten från 80-talet är tillbaka. Jag vet inte vem han ska tilltala, ungdomarna? Det är lätt att bli elak, Anton engagerar sig ju och kandiderar, vilket jag tycker att man ska göra. Om han gjorde det ensam och spontant skulle jag tycka att det var ganska charmigt. Men nu känns det som om hela moderata partiet backar upp honom, och ändå är det ingen som kan få bort hans lillgamla approach. Fast andra kanske gillar den? Själv får jag, tyvärr, rysningar.

Såhär ser det ut när Anton lanserar sin kampanj på INTERNET. Tyvärr kan man inte bädda in filmen, men följ länken, det är det värt: